Genom att använda Byggherreappen deltog deltagarna aktivt genom interaktivitet med föreläsarna under dagen. Moderator var Anna Bellman.
Byggherrarnas föreningsstämma genomfördes innan konferensen.
Sverige står inför utmaningar i samhällsbyggandet av historiska mått. Vi har gjort det förut men då skedde det med sammanhållen styrning och kontroll från staten. I dag står vi inför andra förutsättningar. Byggherren och marknaden har fått ta över en stor del av ansvaret. Samhällskontroll har ersatts av egenkontroll som förutsätter att alla tar sitt ansvar. Vi ser en positiv utveckling av nya samverkansformer mellan byggherrar och leverantörer som skapar delaktighet och gemensamt ansvarstagande för projektmålen. Där krävs en projektkultur där man måste visa tillit och visa att man förtjänar förtroende.
Gunnar Wetterberg, samhällsdebattör, inledde med att ge en historik över det svenska samhällsbyggandet. Från 1900-talets början då Sverige hade den sämsta bostadsstandarden i Europa. Hur den svenska bostadspolitiken utformades och hur staten tog initiativ och styrde samhällsbyggandet under efterkrigstiden med lånebestämmelser, bidragssystem och byggnormer fram till avregleringen under 80-talet och till dagens decentraliserade marknadsmodell med byggherren som ansvarig för kravhantering.
Tina Karrbom, docent och lektor vid KTH, utmanande den traditionella beskrivningen av en projektorganisation med specialister placerade i olika rutor. En projektorganisation är inte ett objekt utan en process, en organisation är inte utan gör. Det är vad som händer mellan organisationsrutorna som skapar värden och förutsättningen är goda relationer och väl fungerande kommunikation.
Hayar Gohary, affärschef Akademiska Hus, beskrev Akademiska hus projekt Aula Medica och hur man där jobbat med att tidigt i processen involvera kunder och leverantörer i arbete med en gemensam målbild och att tidigt identifiera risker och möjligheter i projektet. Byggherrens engagemang, närvaro och kommunikation är viktiga framgångsfaktorer samt att fokusera på samarbete och på att se möjligheterna bortom riskerna.
Stefan Engdahl, planeringsdirektör Trafikverket, redogjorde för Trafikverkets strategi för att utveckla produktiviteten i branschen. Att som beställare beskriva behov av funktioner och efterfråga den bästa tekniska lösningen av marknaden är innovationsdrivande. Det har varit en stor utmaning att förändra branschen att ta till sig funktionskrav. Men en stor byggherre har ett ansvar för att utmana branschen och driva på utveckling. Bekvämlighet utvecklar inte branschen.
Charlotta Lindmark, chefsjurist, Trafikverket och Olof Johnson, chefsjurist, Sveriges Byggindustrier, redogjorde för förberedelserna i BKK inför revideringen av AB/ABT. Standardavtalen skapar tillit om de uppfattas som ett förutsägbart regelverk för branschen med en väl avvägd riskfördelning mellan parterna. De ska vara användarvänliga och i samklang med tiden. Digitalisering, internationalisering, säkerhet och arbetsmiljö samt nya samverkansformer är exempel på områden som kan behöva beaktas i samband med revideringen. Den 11 april är det upptaktsmöte på Nalen i Stockholm.
Walter Osika, läkare och forskare på KI, berättade om vad som händer med oss när vi känner tillit och förtroende. När vi känner tillit frigörs hormonet oxytocin som är en lustkomponent i motsats till vårt hotsystem som när det triggar igång gör oss misstänksamma. Tillit gör oss trygga och vi vågar att bli mer öppna. I grupper med låg tillit både mår och presterar individerna sämre men det gäller också att se upp med grupper med hög tillit då de kan bli självtillräckliga och svårstyrda.
Dagen avslutades med en gemensam middag med fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten!