Vi bad Sten Philipson, professor i etik och värderingsforskning, reda ut begreppen. Sten genomförde 2019, på uppdrag av Boverket, en undersökning som resulterade i rapporten ”Mer helhetssyn, mindre stuprörsmentalitet”. (Finns att ladda ner som PDF på Boverkets hemsida)
Vad menas egentligen med ”projektkultur” och hur ser projektkulturen i byggbranschen ut?
‒ Det handlar om värdegemenskap, om samsyn kring vad som är viktigt och eftersträvansvärt, om vilka värden projektet ska uppnå. Kulturen påverkar hur anställda agerar gentemot kollegor, samarbetspartners, kunder etc. Värden påverkar också vad man väljer att prioritera i det dagliga arbetet, säger Sten.
Undersökningen visade att de som jobbar inom bygg generellt står för många goda värderingar vilka förknippas med motivation och engagemang. Dessa goda värderingar får dock inte genomslag i projekten. Brister i kommunikationen gör att medarbetarna inte förstår projektets syfte och mål. Man fokuserar därför på sin egen uppgift och känner inte ansvar för helheten.
Finns det några samband mellan projektkultur och lönsamhet?
‒ Ja absolut, och kopplingen mellan kultur och ekonomi är givetvis väldigt viktigt. I undersökningen fann vi statistiska samband mellan projektkulturen och om projekten var drabbade av fel och brister. Slutsatsen är tydlig. Kan man förbättra projektkulturen reduceras fel och brister i byggprojekten.
Slutsatsen är tydlig. Kan vi förbättra projektkulturen kan vi reducera felen och bristerna i byggprojekten
I en tidigare bok jämförde Sten resultaten från ett stort antal vetenskapliga studier om utveckling av organisationskultur, både internationella och svenska. Han konstaterade att i cirka åttio procent av fallen ledde sådana insatser till materiell framgång, såsom förhöjd lönsamhet, ökad effektivitet och produktivitet. Även värden för anställdas hälsa förbättrades.
På vilket sätt kan projektkulturen påverka ekonomin i projekten?
‒ Människor som upplever samhörighet och värdegemenskap är friskare både fysiskt och psykiskt. Friska människor presterar och bidrar bättre. De samarbetar också mer effektivt, med färre konflikter och motsättningar, vilket får positiva konsekvenser för ekonomin.
‒ Sammanhang och meningsfullhet är viktiga nyckelbegrepp. När människor delar en gemensam vision och ser sin egen insats som en del av något större, ökar känslan av mening. Man blir motiverad att samverka med andra för att uppnå det bästa slutresultatet.
Utan samsyn och värdegemenskap nöjer man sig med att sköta sin egen uppgift, utan tanke på hur den påverkar andra. Ofta för att man inte har förstått projektets syfte och vision för vad man tillsammans ska åstadkomma. Denna stuprörsmentalitet och är troligen en starkt bidragande orsak till att det blir så mycket fel i projekten.
Men går det verkligen att styra kulturen i byggprojekt?
‒ Antingen låter vi projektkulturen växa vilt och bli vad den blir, eller så formar vi den medvetet för att tjäna våra syften. Och kulturen går absolut att forma! Det finns evidensbaserade metoder för hur man gör det.
‒ Det handlar inte om att försöka trycka på människor nya värderingar. Det handlar istället om att hitta en värdemässig minsta gemensam nämnare, att tidigt i varje projekt ta fram en gemensam värdegrund som alla kan ställa upp på. Sedan måste projektledning och platschef få ett tydligt uppdrag och resurser att införliva och förankra värdegrunden. Det avgörande är att detta sker i samverkan med alla medarbetare i projektet. Projektkultur är något man skapar tillsammans.
Det viktigaste är egentligen inte vilka värden man önskar ska råda i projektet. Det viktiga är att alla chefer och medarbetare delar grundläggande värden och synsätt på vad man tillsammans ska uppnå. Värdegrunden måste ta hänsyn till både det beställare, entreprenör och anställda tycker är värdefullt. Dessutom ska den formuleras som ett tydligt skriftligt dokument. Ett sådant dokument måste leda till konkreta handlingar och attityder och påverka hur man som anställd agerar i vardagen på arbetsplatsen och hur man bemöter sina arbetskamrater och övriga anställda i projektet.